J0GU

Har just grejat med en massa papper, som är det absolut tråkigaste jag vet. Det är en av de saker som jag utan att blinka skulle tacka nej till om jag fick den möjligheten. De förföljer mig natt och dag, är det inte något jag ligger efter med så är det rädslan över att jag gjort något fel eller missat något viktigt.
Men egentligen undrar jag VAD det är som gör att jag avskyr papper så mycket? Kan vara för att man måste sitta still när man håller på med dem, nja det förenklar ju iallafall och jag råkar ju höra till sorten som hellre öser två ton fårtalle än sitter vid ett skrivbord. Kan också vara just känslan av otillräcklighet jag upplever när jag håller på med papper, jag kan bara inte hur jag än anstränger mig, blir aldrig ett snille på den biten. Har lärt mig att klara mig hjälpligt med det jag bara måste kunna men sen verkar det vara stopp.
Däremot måste jag skryta med att jag är en fena på svenska språket som jag dessutom råkar tycka är himla kul och spännande. Hur man använder språket och hur man kan använda det, tal, skrift och uttryck, stavning och grammatik har alltid fascinerat mig. Dåligt språk får mig alltid att må lite dåligt, jag har det lite jobbigt med människor som använder det på fel sätt, inte sagt att jag är bäst på det bara för det och då ber jag verkligen om ursäkt för "mitt dåliga språk".
Att min hjärna inte går på alla cylindrar just nu känns därför lite extra jobbigt, jag glömmer, vet inte vad jag säger, ibland inte vad jag gör eller vad jag har gjort (definitivt inte vad jag ska göra). Lovar att fixa en massa saker men kommer bara ihåg en bråkdel utav dem och gör en massa människor besvikna.
Men allra värst är nog iallafall min fantasi, den ställer nog till med mest saker i mitt liv.
Den har alltid varit en tillgång, ja iallafall nästan jämt men just nu är den en läskig mardröm som jagar mig dygnet runt. För mig räcker det att titta på en fjäril i närbild för att jag ska ha manuset till en skräckfilm färdigt i huvudet.
När jag kör traktorn, speciellt när jag gör saker som kräver lite mindre av min koncentration t.e.x pressar bal så sitter jag och dagdrömmer om allt fan och hans moster så tillslut vet jag inte om jag sitter och backar eller kör framåt, nätade jag balen eller släppte jag ut skiten ändå? Men konstigt nog så blir det aldrig (hittils) fel någonstans, det kanske är som det här med att lära sig att cykla, det sitter i ryggmärgen....ja då blir han väl glad min man att han lyckats lära en korkad stadstjej nåt vettigt....Nej det där är väl faktiskt inte sant för i år har jag bestämt mig för att jag ska klara allt...jojjomen och hittils har jag inte misslyckats med nåt :)
Jag ska återta kontrollen över min fantasi, och vända den åter till en tillgång i livets svåra hörn...eller nej på livets svåra resa....väg.....

Jag kan allting...........fast det förstås, inte papper :)

Sov natt...eller nej God natt och sov gott jag menar....menar jag.