Till Pyret


















Visnums-kilsdagen Nationaldagen 2010
No more ödmjukhet
Vill bara tala om att jag lagt allt mitt arbete med ödmjukhetsträningen på hyllan, kanske för gott!
Människan är överlag ond och jag har bestämt mig för att ta det säkra före det osäkra och låta det hela, i det fall det sker, vara som en god karamell längst ner i skålen med äckliga julnötter, alltså en total men mycket trevlig och glädjande överraskning.
Mellanlandar
Tandläkarn´ med tre ungar 8.15 imorse, Småttisarna till dagis, med Max till skolan för spruta, leta rätt på Emil som också skulle ha en spruta i armen, hem och slänga till hästkrakarna hö, ut med hönsen, mellanlanda 30 minuter vid datorn med en getostmacka och ett glas mjölk och nu ska jag iväg och köra en bal till muarna, ge tacklammen några balar, hjälpa maken med skogskranpaketmojjsen, hem och duscha, skjutsa Max till en kompis, åka till Karlstad på kurs, hämta Max på fritidsgårn, hem och ta hästarna, ut med hunden och sen sova....allt med bara en arm för den andra är lite ond av sprutan igår (faktiskt löjligt ond)...... å jag älskar verkligen på alldeles riktigt sånna här dagar.
Halloween
Vi var bjudna på Halloweenpartaj hos grannarna, tänk: 1. Bjudna på fest 2. Dessutom hos någon som känner oss 3. Dess....utom hos någon som känner våra barn.....väl! 4. På gångavstånd (poängen med det är väl mest bara...en poäng men ändå, det är ju väldigt kul med tanke på att det är halvannan kilometer mellan grannarna minst och att 73% är i övre pensionsåldern....vilket alltså enligt mina beräkningar innebär att det är hm....2,6 mil mellan grannarna som kan räknas till de som kan tänkas bjuda en på fest. Slutsats: Vi är lyckligt lottade :)
Värdinna och värd var Katten och Greven (hans bror mumien och hans son tvättbjörnen var också där)
men sen visade det sig att Greve Dracula i själva verket var Slash eller någon annan...
...och hans tvillingbror också? Vi blev alla mycket förvirrade!
Barnen var i total extas över denna kväll, vi tvingades att lägga alla medel på läskiga dräkter, liar, eldgafflar och andra mystiska ting, lyckan var stor.
Hybris och P förakt
Ooo vad jag tycker det är spääääännande med politik och suck vad många braindeads det finns.
Senaste smartdraget gillar jag verkligen, guuuu va "rullande R långt bak på tungan" roligt det här är.
En gammal dement militär med syrgas och hans anhang av avdankade föredettingar från regementet, en mörkrädd stadsfjant som aldrig ägt ett par gummistövlar, vars högsta önskan är att bygga ett stort glastak över hela gågatan och göra saluhall av alltihopa och som tror att kommunens landsbygd består av stadsbondgården.
En annan avdankad batongfjolla som under hela sin mandattid missat vilket parti han representerar och en annan herre som jag faktiskt råkar gilla, ja nu är ni allt i hetluften pojkar, och bra av syrgasfarbrorn att han utser sig själv som tf, det är väl iallafall ett allvarligt tecken på en förändring inne i hjärnan.
Kul att fundera på hur de tänkte egentligen eller kanske bristen på just på det. Ja nu vill jag väl inte precis påstå att handlingen som sådan gör mig särskilt deppad, den var ädel och mycket god men hallå? Alltså ska man göra något dumt så ska man göra det bra tycker jag.
Krismötet igår missade jag tyvärr eftersom jag var på annat mission viktigt ;) men jag hoppas på en inbjudan till onsdagens.
Åååå...vad spännande, tycker ni inte?
P.s Hoppas inte någon farligt viktig läser detta för då är nog åtminstone min karriär på den banan slut D.s
Den stolte jägaren
Jörgen fällde en stor och ståtlig tjur.....
Den orsakade en radiotystnad....
Ett radioknorr......
Ett eh!!!......
JAG var helt övertygad om att han hade fällt fyrataggaren, den olovliga!
Själv blev han nog lite konfunderad?
Det var en 15 taggare (nej) En fyrataggare (eh) och en ensam ko (öh) påväg eller hur det nu var....vad kom den DÄR ifrån?

Till ända.
Jag har egentligen inte alls något emot detta med balsvängen, nej tvärtom, rätt skönt när det flyter på men nu såhär på slutet har det varit lite sådär......


Kanske inte alltid en dans på rosor att vara barn i vår familj men tillvänjningsperioden är förvånansvärt kort, på denna gosse - öh....tillvänjningsperiod? De är fantastiska våra barn - alltid fantastiska!
Ja hunden med!


Vad har du GJORT? sa Benno.
Som du sa! sa jag
(fast fort, men det sa jag kanske inte)
Jag satte mig i bilen, backade ut och när jag skulle köra framåt slet jag tag i blinkersen.....det är då man vet att man kanske har en hjärnskada på traktordelen där inne.
Bevismaterial
Jag har alltså under en längre tid samlat bevismaterial mot min man som påstår att alla andra men inte han slarvar bort alla verktyg på gårn
Är det inte en 13 nyckel?....Jo det är han!
Ja där är han igen.....
Å...jo...
Ojoj...ja här ser vi fyra saker på del plats varav tre verkar vara verktyg?
Ja soptunnan är ju en klassiker...men vänta nu! Var det inte bara Inspektörn som lade verktyg där?...ja och så jag då kanske?
Svar: Jaha
Ja vi har nog lite för bråttom
Vi har för bråttom i vår hektiska värld för att vi skulle ha tid att stanna och tänka på livets grundläggande frågor, såsom:
Varför kommer pizzan fram snabbare till kunden, än ambulansen till patienten?
Varför finns det parkeringsplats för rörelseförhindrade framför skridskobanan?
Varför beställer folk en dubbel osthamburgare med stor pommes frites och Cola light?
Varför köper vi hotdogs i tiopack och korvbröd i åttapack?
Varför målar kvinnorna sina ögon med öppen mun?
Varför är inte ordet förkortning kortare?
Varför trycker vi på start när vi vill stänga av datorn?
Varför finns det inte kattmat som smakar mus?
Varför står det på hundmatburken 'ny bättre smak', vem har testat detta?
Alla känner väl till flygplanens svarta låda, som alltid håller sig oskadd. Varför tillverkar man inte flygplanen av samma material?
Varför trycker du fjärrkontrollens knappar hårdare när batterierna är nästan slut?
Varför tvättar vi handdukarna, händer är väl rena när de torkas?
Varför använde Kamikaze-piloterna hjälm?
Hur har man fått skylten 'gå inte på gräsmattan' ut till mitten av gräsmattan?
När ett ord är fel i ordboken, hur vet man det?
Har arbetarna på Lipton kafferast?
När jag köper en ny bumerang - hur blir jag av med den gamla?
Varför har byggnader som ska var öppet dygnet runt överhuvudtaget lås?
Fler gamla kläder
Min tjocka goprins Måns och jag
Å älskade lilla Cherrie, nä jag får se detta som en del i min ödmjuk och känslighetsträning
Fortsätt bara....
Å vad vi sliter min man och jag, fy f allt var inte bättre förr ;)
Jag och Månstro på magasinet
Måns har alltid varit så snäll, han var särskilt snäll när han var liten
"Mi rädd Dåns"
Varför då?
Måns, farfar bakom Max och lilla Tillitu
Mackans första
Måns får låna en tutte mot att han visar Tillitu hur en pojke kissar
fair deal!
Månsen
Lille Villeman har nu kommit in i våra liv
Dop för Villeman som....äter....nähä!
Det här måste jag fortsätta med nån dag, va väldigt skojsigt!
Gamla kläder
Jag rotade fram lite gamla bilder i datorn, har nog följt med av bara farten från Monkas tid
Max och Måns med farfar
Månsunen
Kusin Tindra
Max med kusin Tindra
Jag gifter mig med min man
Å det här va skojsigt.....jag hittar mer kula bilder...
Jäkla sötungar. Måns och Tindra
Maxgodingen
Jägare och musik
Det absolut töntigaste och mest irriterande jag vet det är när jag ser en jägare och hör musik.
Alltså för att klargöra det hela, det finns två typer av jägare, ett: de som man kan se på, prata med och lyssna på utan att höra musik och två: de man inte kan se på, inte prata med och inte lyssna på utan att höra musik.
Det hela började för ca: 6 år sedan, det var då jag hörde musiken första gången. De kom i tre jeepar, vägen var torr och dammet bildade tjocka moln, jeeparna lättade något när de körde över backkrönet, våren var här men fåglarna tystnade, och jag hörde den, musiken.
De girade in bilarna, på tvären, bildandes något slags mönster av organiserad oordning med en tydlighet av Viktigt Uppdrag. De var många, knivarna var stora, bössorna tunga och struparna torra, de släckte sin törst med vatten från femlitersdunkar, vattnet strilade ned på håriga bröst under uppknäppta skjortor, hundarna trampade otåligt i burarna - musiken dovt i mina öron, blickarna var allvarliga och budskapet löd - kvinna, ta barnen och bege dig långt härifrån, detta kan komma att gå vilt till!
Vi hade en förmodad grävling under golvet i vår ladugård!
Okej, låt mig säga följande, jag äter kött, jag gillar kött, jag är alltid med och slaktar, jag tycker det är rätt kul, jag gillar gemenskapen och jag tycker att "köttbiten" av det hela är rätt intressant, jag lär mig gärna, jag brukar vara med på älgjakten, deltar aktivt i hela processen med djuren hemma på gården. Min farfar var skogvaktare och jakten var en del av hans yrke, jag minns en gång särskilt när vi lade upp en hel älg på hans köksbord som skulla göras iordning. Vi köpte alltid hel gris, kalkon direkt från gård och farfar kuskade runt med mig på diverse konstiga ställen, jag ser jakten som en helt naturlig del av mitt liv, jag är uppväxt med den, ingift i den och den är en del av min vardag.
Men så ibland kommer den där musiken, jag har så svårt för musiken, hela jag förvandlas från överseende "jag bryr mig inte, var som du vill" Johanna till super sura silver Sara eller nåt. Jag känner helt plötsligt hur jag morrar när jag pratar, fräser och bubblar. Jag blir en spydig och okontrollerad idiot med vass tunga och slagfärdiga budord.
Nej jag är ledsen, men Johanna gillar inte jägare som får henne att höra musik.
Kanske en little bit more ödmjukhet
Jag har ju alltid sett mig själv som en lagom empatisk person med förhållandevis små bekymmer, lite problem och som en rätt enkel människa utan större svårigheter i livet. Nu kan det ju visa sig att man kanske inte alls är den man tror och det kan ju både förvåna och skrämma en. Jag är inte alls en särskilt snäll människa har det visat sig, jag har en del svårigheter som kanske kan te sig jävligt besvärliga för andra människor, jag har en utmärkt förmåga att skapa problem och jag är inte det minsta enkel, och till min stora förskräckelse har jag upptäckt: jag är definitivt inte ödmjuk. Till min egen stora fördel (diskuterbart) har jag dock märkt att det inte stör mig alls, faktum är att jag knappt lagt märke till det själv (förrän nu då).
Problemet, eller ett av problemen som då kanske följer med denna brist på ödmjukhet, eller snarare upptäckten av den är ju att jag funderar på när detta hände egentligen? För jag kan ju inte alltid ha varit sådan, eller faktiskt är jag helt säker på att så inte är fallet. Man kan liksom inte gå omkring hela livet utan att vara det minsta ödmjuk för då hamnar man förr eller senare under luppen hos tant eller farbror diagnos och får definitivt det senare.
En möjlig orsak till problemet kan vara smitta, alltså att man smittats av en annan icke ödmjuk människa, ytterligare ett problem som ju faktiskt ter sig tämligen stort om så är fallet är ju att fler då kanske löper risk att smittas och det vore ju väldigt illa för då skulle vi ju snart ha en värld med avsaknad av ödmjukhet, kan ju en idiot räkna ut vad följderna av detta skulle bli. För trots allt är det ju inte för inte som man har uppfunnit uttrycket härmapa, människan föds till en sådan, barn lär sig tala, äta, gå....(röka) o.s.v genom förmågan att observera och just härma (ja och med en del andra inbyggda funktioner kanske). Alltså man kan genom att iaktta människor i sin omgivning förstå och uppfatta vad som anses vara ett "normalt" beteende, man kan alltså härma och på så sätt anses som en "normal" individ i samhället. Ja till en viss gräns självklart, man kan ju ha en sådan avsaknad av vissa funktioner att man inte har den förmågan att härma ändå men nu är väl kanske inte det problemet just i fallet Johanna. Men om vi nu leker med tanken att det föreligger en viss smittorisk måste ju riskerna ses över och möjligheterna att förebygga en masspridning som kan orsaka en "oödmjukhetsepidemi". Nä...jag kanske inte tror att man smittas över en kopp kaffe eller genom att sitta bredvid någon på bio, ta i hand när man hälsar eller att man öppnar ett kuvert som någon oödmjuk människa slickat på. Men jag har iallafall bestämt mig för att "ta tjuren vid hornen" och gå vidare med detta "ödmjukhetsproblem", kanske skulle jag doktorera i ämnet om det inte vore för svårigheterna jag troligtvis skulle stöta på under faktainsamling o.s.v med tanke på min brist på just ödmjukhet. Kanske ligger den bara latent, kanske är den borta för alltid, den som lever får se.
Semester
....min första riktiga på sju år....och den gången varade den i två dagar

Fisan och jag gick hårt ut med Tranan, jag var blekast före....Fisan efter!
Vi började den halvt oplanerade semestertrippen på Sommarland i Skara

Månstro införskaffade en hatt som sedan satt på dag som natt i princip

Max åkte mycket kana.....

Villeman också....ja Måns med men han är svårare att få med på bild

Max körde gokart

Måns, Max och Fisan
Sen drog vi vidare mot Gränna och Visingsö där vi fick ställa vagnen hos snälla Carina med barn

Vet inte vem som tyckte trappan upp till klocktornet var läskigast, Benno gick inte upp först och Marcus lyste flitigt med telefonlampan

Vi hade privatguiden Fredrik med oss
Sen bar det av mot Astrid Lindgrens värld och Vimmerby



Fisan och Max lägger patiens i husvagnen

Vi åkte ut mot havet och Västervik innan det bar av hemåt vägen förbi Gränna för en kvällsfika....det var kallt, men skönt!

Sammanfattningsvis en JÄTTEhärlig semester, jag längtade inte ens hem (???). Tänk att vi lyckades trycka in oss allihopa i en bil och i en husvagn. Tre grabbar med mer än spring i bena, en Fisan med halv barnskräck, grabbarna skötte sig utmärkt och Fisan, vi är hemskt stolta över dig :)
Tusen tack Morgan och Anita för lånet av husvagnen.....det får nog bli en sån ;) och tack Erik för hjälp med hus och djurpass.
Jag tillhör sociteten
Jo det är sant, jag tillhör sociteten. Sprang igenom Maxi och slängde ner lite saker i en kasse häromdagen och träffade "grannfrun" som jobbar där.
- "Jahaja, du ska hem och städa ser jag" sa hon och tittade på dammsugarpåsarna som stack upp ur påsen.
- "Nä, Fisan hjälper mig att städa nu på sommarn, som ett extraknäck, jättehärligt".
- "VA?......du skämtar!
- "Öh näe, Fisan frågade om jag hade jobb åt henne och jag får mer tid till barna"
- " Va, jag trodde du skämtade, det är ju så de säger sociteten...."då får jag mer tid med barnen"
Jag tyckte inte alls det var konstigt, trodde inte att någon annan tyckte det heller, det handlar ju bara om tre timmar i veckan, jag har jobbat hela dan, kommer hem och det är städat. Jag slipper ställa mig att plocka leksaker och skura golv alternativt leva i total missär med intorkad banan och vällingfläckar på golvet, gårdagens disk över hela diskbänken och tvätthögar som hotar att kväva en om de skulle råka välta när man passerar. Jag kan istället njuta av ett rent och såpadoftande hus och bara packa väskan och åka och bada med barnen, lägga mig raklång på golvet och spela ett spel, bygga två meter höga legotorn, läsa fyra-fem böcker istället för en halv i halvhjärtat sömntillstånd.
Vi babblade vidare efter att hon kommit över den värsta chocken.
- "Ja men hur gör ni nu när de är lediga från dagis i tre veckor om ni måste jobba"?
- "Då har vi ju Jasmine, hon är jättego´ med barna, de får vara hemma i lugn och ro, hon badar med dem, rider med dem, leker med dem, ser till att de får mat på någorlunda tider, borstar tänderna och får somna i sina egna sängar.
Nu dog hon nog nästan....
- "VAAA....har ni barnflicka också? Du skämtar med mig? Vilka jäkla socitetsfasoner!
Hahaha jag tillhör sociteten. Vi har städhjälp, barnflicka som badar i jacuzzin och rider med barnen....sen förtäljer inte historien om jacuzzin är en uppblåsbar budgetvariant som står på halvsniskan ute på några sneda plattor eller om hästen är en halvfet shettisvalack som snällt lunkar på bredvid barnflickan med två ungar på ryggen och en under magen.
Fisan och Jasmine är lyx för mig, jag är jätteglad att de finns och jag är övertygad om att det ger mig möjligheten att vara en piggare och gladare mamma och en liiiite snällare fru.
Kärlek


Mmmm...däää ääää vammt mamma!

Lite alger brorsan? Ja tack!

Måns vurpade i den "stora poolen"

Vår

Nu är det vår och ungarna (Kalle) klättrar i träd.....

....lär sig cykla (Polisen och Konsulten).......

........någon kör fast på gärdena.......(?)........


.........man städar.......

...och barnen är nöjda med det mesta....
Härligt!
Lugnt och hööönt
Just precis nu sitter jag i Åtorp, ovanpå ett stall och blickar ut över ett ridhus från ett köksbord och en bekväm stol. Är lätt frälst, väntar på min tur att bli lite "feldenkreizad".
Jag är inte lättfrälst, tro mig men enormt nyfiken är jag. Att prova något nytt är min melodi, ibland är det okej ibland skrattar jag bara och går vidare. Har ju fått smaka på några av lantbrukets baksidor, de är ofta bara baggisar, något man vänjer sig vid eller faktiskt så småningom lär sig att till och med uppskatta. Men ont i nacke och rygg har jag svårt att förlika mig med, inte så att jag vill lägga mig ner och dö men för en hoppeskuttande ballerinagirl som lilla jag kan det ibland kännas som ett j....vligt irriterande handikapp (det där om ballerinagirl var en lätt överdrift men det hade ni nog redan klarat ut). Man blir gärna lite sur och grinig när man går och har ont och JAG är ju inte sur och grinig. Har varit hos kiropraktor, tar udden av det hela (dock kan jag inte lovprisa Agnetha nog för vad hon gjort för min son), har provat pilates, en jättehärlig träningsform, man upptäcker muskler som man inte visste att man hade men vem har tid att åka till typ Karlstad eller nåt för detta, visst kan ju träna hemma men men (!), massage, mest en smärtsam mardröm, mjukar väl upp lite men sen är man likadan om inte värre dagen efter. Har du provat feldenkreiz frågade grannen? Vad gör man då? Öh....nja hon liksom tar lite här och där och ja..... Ooookej! men jag är ju inte den utan att jag provar om inte så för att det är himla kul att säga: DET har jag gjort! Wow hon verkligen bara tar lite här och där säger gör si gör så och helt plötsligt trillar hela axeln ner. Va??? Var den så lång min axelmuskel, herregud jag kände mig som en goriff , halsen var dubbelt så lång, armarna hängde nere vid knäna.
Dessutom talar hon mitt språk denna kvinna :) Det är inte farligt att lyfta och bära tungt man måste bara lära sig att slappna av i musklerna efteråt, minst 15 minuter avslappningsträning om dagen, musklerna tränar du ju annars 24 timmar, nån rättvisa ska det väl vara :).
Men det är svårt att komma ihåg hur man slappnar av, kan du? Jag ska öva stenhårt.
Ett tips: Svanskotan ner, magen ut, sexigt värre, vi kanske kan skapa nya hållningstrenden?
Min man är......annorlunda
Max är jag inte särskilt orolig för, han går som bekant sin egen väg, men de där andra känner jag en viss oro för :)


Pappa och Ville lagar kylarslangen....på eget vis!
Rävjä....


Vi hittade bara den här, men han var rätt död och med största sannolikhet oskyldig till detta dåd!
