Dagbok
Här är två av de inläggen, det första hann jag inte fundera klart på men det kom sig om jag minns rätt till av ett telefonsamtal....eller två.
Jaha, här sitter jag i sandlådan på tio hjul med släp. Har länge funderat på vilket yrke som är behäftat med de största problemen. Att vara advokat kan ju inte vara så himla lätt alla gånger, fast det förståss, världen är ju full av samvetslösa människor och de måste ju ha ett jobb de med. Och sen kan man ju faktiskt vara en sån advokat som väljer vem man ska försvara och bara tar de där faktiskt helt uppenbart oskyldiga små människorna. Att vara lärare är ju säkerligen heller ingen dans på rosor, man har ett enormt ansvar, stora krav på sin personlighet, vad man säger, vad man gör, hur man beter sig . Man måste leva med vetskapen om att man påverkar många människors liv. Och sen ska man mitt i det också vara en egen person. Personlighetsstörning? Men jag skulle nog klara det, J så en helt omöjlig uppgift må det icke vara. Telefonförsäljare - jippie! Har dock inte jättemycket till övers för dessa små *.....*......* människor som tränger sig in oönskade i en stackars vanlig människas vardag, ja just därför! Vem vill vara den typen? Kock i storkök, gärna skolmatsal, fy F vilket ständigt dåligt samvete i alla fall om man är kock i någon kommun med dålig ekonomi eller bara förresten en stad full av inkompetenta politiker (någon stad man då kan komma att tänka på?) Läkare? Nej......EU-kontrollant, ja...nu börjar det brännas men nej......
Kan någon gissa vilket yrke jag kom fram till?
Nu funderar jag på detta med statens intervention i spannmålet i Sverige. När det fanns för mycket spannmål för några år sedan så köpte staten in spannmål som man lade upp i stora lager på silosar runt om i landet, så kallat interventionsspannmål. Det vet jag eftersom Benno körde en hel del sådant den gången. De låg och sträckkörde ut till en gammal nedlagd silo ute på Djurön som jordbruksverket hyr. Hur det kunde finnas för mycket spannmål låter ju för mig lite konstigt eftersom vi har svält i världen, men man ska ju inte förstå allt så är det ju bara. Och nu har jag kommit på, eller inte kommit på nu precis men jag är ju ganska naiv och litar alltid blint på alla människor och kräk runt om kring och det här är liksom bara en av alla dessa saker. Men i alla fall så har jag hela tiden (inte för att jag legat sömnlös över detta precis) trott att Staten gör så för att vara snäll mot alla stackars bönder i Sverige, att pappa Staten tar hand om "oss". Nej nej nej fel....lögn! I Sverige får ingen människa bli rik och framför allt inte bönder (har en liten teori om detta också) så Staten gör alltså så här: Bunkrar lager och köper massor när världsmarknadspriset är lågt, och sen när det stiger så häver de ut sitt spannmål på marknaden och sänker därmed priserna för att bönderna inte ska få för mycket betalt för sitt spannmål. Nu kan det ju vara så också att det ligger något helt annat bakom också som inte en välbärgad statsflicka (högst ironiskt hoppas jag ni fattar) som jag, inte förstår typ att Tabita ensamståendeförortsmamma som inte har råd att betala 1,25 mer för sin skogaholmslimpa kommer ha att välja på att antingen bli vräkt från sin 2:a på Skranta eller låta sina barn svälta. Och jag vill inte för allt i världen vara den som skor sig på andra, nej då svälter jag ju hellre själv förstår ni väl? För det är ju så att antingen så kan bönderna få betalt för sitt arbete eller så får Sverige betala ut högre socialbidrag eller? Nej det är nog inte riktigt så enkelt kanske men att bönderna alltid ska tillhöra den sektorn där man statligt och även från andra håll styr väldigt mycket för att sänka istället för att höja gör mig inte alls förvånad, för jag förstår faktiskt (vi har oftast så många fler ben att stå på så det gör inget om de kapar några...ingen märker något ändå) men det gör mig väldigt arg och speciellt arg blir jag ....jävligt arg måste jag förresten skriva när de får media att vinkla det som om Sverige eller EU snarare vräker in bidrag i var bondes hem och att det är bönderna som funkar som några jäkla slags ekonomiparasiter. Fan vad arg jag är nu......det bubblar i öronen. Finns det någon.....NÅGON som skulle klara sig så bra och vara så självständig som den svenska bonden om han (ha överseende kära feminist) bara fick betalt för sitt jobb och sin produkt. Sug på den du.......HA!
Oj vad arg jag kan bli! Och det är nyttigt tror jag för den psykiska delen av mig att bli lite sådär lagom jätteförbannad ibland och sen som nu se mysiga små hus svischa förbi utanför fönstret (i verkligheten är det ju jag som svischar förbi dem eftersom jag förflyttas i en lastbil). Det blir liksom som en balans i livet då ser ni *SGS
* = SeriöstGapSkratt
